Äggfakta - allt om påsken

Äggfakta - allt om ägg, statistik & varför vissa ägg är bruna hittar du här.
--

Njut av general Mannerheims äggfrukost till påsk

Den finske nationalhjälten general Mannerheim var en man som ogärna ändrade en god vana. Hans frukost bestod ofta av rostat bröd med apelsinmarmelad och två kokta ägg. Men han ville gärna få äggen serverade på ett speciellt sätt: De två mjukkokta äggen med lös gula skalades och serverades rörda med lätt hand i ett glas med sked. Det är lätt att förstå den finske generalen. Den som en gång provat att äta äggen så vill alltid ha sina frukostägg serverade på detta sätt. 
Källa: Dining with marshal Mannerheim, Risto och Ritva Lehmusoksa, 2005 Ajatus kirjat

Svensk äggkonsumtion dubblas till påsk

Under påsken väntas svenskarnas konsumtion av ägg öka till det dubbla. Bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt 6 miljoner ägg i timmen. Det visar statistiken från Svenska Ägg.
Källa: Jordbruksverket och Svenska Ägg

Därför äter vi ägg till påsk

Traditionen att äta ägg till påsk är utbredd över hela världen. Ja, en påsk utan ägg skulle nog i de flesta kristna länder betraktas som otänkbar. Ägget anses vara en symbol för liv och även för Jesu uppståndelse på själva påskdagen. Seden att äta ägg som kanske färgats och dekorerats är dock äldre än kristendomen. Bruket fanns även i det forna Egypten och Persien.
Att påsken blivit den stora ägghelgen beror också på att det var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. När påsken väl kom hade dessutom hönsen åter börjat värpa efter vinterns mörka månader och det började åter finnas gott om ägg att ta av.
Källa: Våra högtider, Prisma, 2001

Påsk – alltid på en söndag

Vid kyrkomötet i Nicea år 325 bestämdes att påskdagen skulle infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Detta gäller än idag. Vårdagjämningen är det dygn då dag och natt är lika långa över hela jorden. Vårdagjämningen inträffar den 20 eller 21 mars, medan månvarven varierar. Därför kan påskdagen infalla mellan den 22 mars till den 25 april. Påskdagen, som är dagen för Jesu uppståndelse och firas över hela den kristna världen, föregås enligt katolsk tradition av 40 dagars fasta. Fastan i sin tur inleds med de tre fastlagsdagarna som i många kristna länder firas med karnevaler och överdådiga matkalas. Ordet karneval kommer från latinets ”carne vale” som betyder ”kött adjö”.
I Sverige blandas fasta och fastlag inte sällan ihop eftersom orden är så snarlika. De är dock varandras motsatser. Sista dagen före fastan är Fettisdagen. Därpå följer Askonsdagen som inleder fastan då man som god katolik skulle avstå från kött och ägg ända fram till midnatt på påskafton.
Källor: Våra högtider, Prisma, 2001 samt Ebbe Schön, Folktrons År, Rabén & Sjögren, 1989

Gult är påskens färg

Att gult är påskens färg anses allmänt hänga samman med den roll som ägg och kycklingar spelar vid påsk över hela världen. I kyrkans liturgi är dock vitt påskens färg. Vitt symboliserar renhet, frid och glädje och har valts för att passa tiden efter Jesus återuppståndelse på påskdagen. I månget fastlagsris finns också lilafärjade fjädervippor. Lila eller violett är i kyrkans värld botens och ångerns färg och används under själva fastan i väntan på påsk. 
Källor: Jan-Öjvind Swahn, Svenska traditioner, Ordalaget, 2007 samt Svenskakyrkan

Äggtoddy – en klassisk påskdryck

En av påskens klassiska traditioner är att röra äggtoddy. I ett stadigt glas läggs en äggula och 3-4 matskedar socker. Blandningen ska sedan röras omsorgsfullt och länge tills resultatet blir vitt och pösigt. Därefter slår man på lite hett vatten, rör om och njuter samt lyssnar till det karakteristiska ljudet när skeden slår mot botten i toddyglaset. Den äldre generationen brukar vilja spetsa sin toddy med en skvätt cognac.
Källor: Charles Emil Hagdahl, Kok-konsten från 1806 samt Våra högtider, Prisma, 2001

Att picka eller rulla ägg

Ägglekar var vanliga förr, framför allt i södra Sverige. De mest omtalade lekarna är äggrullning och äggpickning. Lekarna gjordes med dekorerade, hårdkokta ägg. Dekorerade var de för att man lättare skulle kunna känna igen sitt eget. 
Att rulla ägg går till så att man med hjälp av en sluttande ränna, exempelvis en kantställd tegelpanna, rullar iväg ägget mot några, i förväg uppställda ägg från motståndarlaget. Den som med sitt ägg lyckas träffa ett annat, vinner detta. Äggrullning har rötter sedan 1600-talet och anses ha förts till Sverige av holländarna.
Seden att picka ägg går ut på att knäcka skalet på motståndarens ägg. Två personer håller varsitt ägg i handen och slår dessa, ände mot ände mot varandra. Den vars ägg förblir helt vinner den andres trasiga ägg. Om båda äggen går sönder behåller var och en sitt ägg. 
Källa: Glad Påsk! av Maria Maxén & Helena Waldetoft Lindroth, Nordiska Museets förlag, 1995

Att blåsa ägg till påskpynt

Att blåsa ägg och måla dem till prydnad i påskriset är inte svårt: Tag ett ägg och gör ett hål i ena änden med en stoppnål eller vass spik. Borra försiktigt så att inte skalet spricker och gör sedan ett lite mindre hål i motsatta änden på ägget. Blås kraftigt i det mindre hålet och fånga upp äggsmeten i en bunke så att den kan användas i matlagningen. Skölj sedan ur äggskalet med vatten och dekorera det
med vattenfärg eller tuschpennor. Sätt ägget i en äggkopp under tiden. Häng sedan upp äggskalet i en tråd med en bit avbruten tändsticka som stopp. 
Källa: Lotta Silfverhielm, Lägg Ägg, Bonnier Carlsen Bokförlag, 2001

Tack till Svenska Ägg för påskfakta!