Inför valet har jag ställt sex frågor till våra partier om mat och politik. Fråga nummer sju är mer ett fritt ämne där en egen fråga får ett eget svar.
Svaren publiceras i den ordning jag får in dessa via mail. Samtliga sju partier fick frågorna samtidigt.
Först ut är Moderaternas Sofia Arkelsten - tack för dina svar!
----
1. Mat & restaurangmomsen, hur tänker ni kring den?
I Alliansens Jobbmanifest skriver vi att en halvering av momsen på restaurang- och cateringtjänster ska genomföras när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter. Det betyder att moms för mat som äts på restaurang ska halveras när ekonomiskt utrymme finns
2. Systembolaget, vad är planen, utvecklas eller avslutas?
Systembolaget som företag kommer antagligen att finnas kvar länge. Alkohol ska säljas ansvarsfullt. I Alliansen har vi en överenskommelse att inte förändra detta. Men själva försäljningsmonopolet stoppar också sånt som småskalig gårdsförsäljning.Gårdsförsäljning är något positivt för landsbygdsutveckling, småföretagande och lokal turism. Samtidigt ser vi inte någon risk med att ett tillåtande av gårdsförsäljning skulle underminera Systembolagets detaljhandelsmonopol, och vi är övertygade om att tillverkarna av gårdsproducerade alkoholdrycker kan servera och sälja dessa på ett ansvarsfullt sätt. Därför utreder vi hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EU-rätten såväl som med detaljhandelsmonopolet, och utan att det leder till negativa konsekvenser för folkhälsan. Utredningen ska vara klar senast den 1 oktober 2010.
Personligen tycker jag definitivt att Systembolaget kan bli bättre på service. I en kort enskild motion har jag till exempel föreslagit att de ska sälja kylda drycker, som sker i andra länder. Men tyvärr fick den inte majoritet i riksdagen. Här hittar du motionen:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GV02So233
Våra ställningstaganden om alkohol och narkotika finns här: http://valstugan.moderat.se/?x=var-politik&y=alkohol--och-narkotikafragor
3. Skolmaten, när får barnen minst bregott & riktig mjölk?
Ok, det handlar inte bara om skolor utan även sjukhus och äldreboenden. De måste ha stort självbestämmande över maten. Verksamheten, inte byråkratin, ska besluta om maten som äts och serveras. Genom en skolpeng som räcker även till maten kan rektorn tillsammans med elever och personal välja det alternativ som passar dem bäst.
4. EU och maten, mer sammarbete över gränserna eller inte, varför?
Vi moderater vill gärna ha frihandel för mat. Handelshinder får inte begränsa inköpen, fri rörlighet är viktigt för livsmedel. Både för att öka utbudet för konsumenten men också för att ge fler producenter tillgänglighet till matmarknaden. Samtidigt som livsmedelsmarknaden är internationell är en stor del av den mat som vi äter producerad i närheten av oss. Eftersom Sverige är ett långt land och logistikkostnaderna är höga är våra livsmedelsföretag relativt små exportörer och handlar främst inom landet eller i närområdet 1.
Svenska företag kan exportera mer livsmedel. Vi har goda mattraditioner. Livsmedelsproduktionen i Sverige ska vara konkurrenskraftig. Därför ställer vi tydliga krav, har tuffa regler och bra livsmedelskontroll. De senaste femton åren, särskilt efter att Sverige blev medlem i EU har handeln för svenska livsmedelsföretag utanför Sverige ökat. När handelshinder i form av införselavgifter och krångliga gränskontroller försvann ökade de ekonomiska vinsterna med att handla med andra EU-länder. De företag som är aktiva på exportmarknaden har också ökat antalet anställda.
Men sen kommer jordbrukspolitiken i EU. Subventioner fungerar generellt som handelshinder gentemot övriga världen. Skattepengar kan istället användas till välfärdens kärna. Därför har Moderaterna länge arbetat för stöden inom EU:s jordbrukspolitik på sikt ska fasas ut.
Jordbrukspolitikens bidragssystem är ett handelshinder som i många fall leder till en osund livsmedelsproduktion. Sverige kan däremot inte ensamma avskaffa stöden till jordbruket. Utfasningen måste ske samtidigt i alla medlemsländer, för att inte undergräva det svenska jordbrukets konkurrenskraft.
Livsmedelsmarknaden är stor, efterfrågan ökar och alla behö ver äta. Livsmedel bör som annan produktion kunna leva på sina egna meriter och ska på sikt inte behöva subventioneras av skattemedel.
EU:s jordbrukspolitik försvårar också för utvecklingsländer att exportera varor till Europa och konkurrera med europeiska varor på hemmamarknaden. En utvecklad livsmedelsproduktion i världen ger fler människor tillgång till mat och ger fler möjlighet att försörja sig själva.
5. E-medel, äkta vara & ekologsikt - ett hot mot världssvälten?
Det är oacceptabelt att en miljard människor i världen drabbas av svält och undernäring. Vi vet att det inte är bristen på mat i världen som orsakar hungern, det är bristen på demokrati och mänskliga rättigheter som är värst. Mat används som ett maktmedel och marknader kontrolleras och styrs. Genom utvecklingsarbete för de mokrati och mänskliga rättigheter och det fortsatta arbetet mot korruption bekämpas också hunger och svält. Därför har biståndsarbetet har en viktig roll i sammanhanget. Vi ser alltså inte att ekoodling eller olika märkningar i Sverige hotar världsproduktionen av mat.
6. Småproducenter - vad kan man gör för att förenkla deras liv?
Det enkla svaret är. företagsklimatet och bättre offentlig upphandling, gärna i små volymer med flera leveranser.
Det lite längre svaret är att det ska vara lönsamt att driva företag även på matens område. Matföretagare ska precis som andra företagare ha så enkla regler som möjligt. Politiken måste balansera kraven på matsäkerhet med regelbördan för småföretagare, just nu tippar den åt fel håll, trots att regelbördan för matföretagare har minskat. Därför måste regelförenklingsarbetet fortsätta och regler måste tillämpas med sunt förnuft. Den småskaliga livsmedelsproduktionen utvecklas hela tiden och våra lagar och regler måste vara tillämpbara även på dem.
Matföretagandet med möjlighet att producera och exportera ger kraft i samhällen utanför storstäderna och ger förutsättningar till landsbygdsutveckling. I Sverige satsar regeringen på ”Det nya matlandet”, en ny livsmedelsstrategi för hela Sverige, där mat med mervärden och matupplevelser är grundläggande för tillväxten.
Sveriges bönder måste kunna driva lönsam verksamhet. Landsbygdsföretagen har traditionellt funnits inom jordbruk och skogsbruk. Nu produceras inte enbart råvaror längre utan produkter som ligger högre upp i värdekedjan. Nu växer det fram fler företag med livsmedel och livsmedelsförädling som affärsidé. Det betyder att fler produkter förädlas och leder till större inkomster och gör det möjligt att få lönsamproduktion både genom stordrift och genom effektivisering men också genom att kunna ta betalt för mervärden som ekologiskt odlat eller närproducerat. Matföretagarna är också en viktig del av turistnäringen.
Ett viktigt steg för att främja livsmedelsföretagarna är att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Det gäller i första hand småskalig tillverkning. Men generellt måste både hantverksmässig och industriell produktion ha goda villkor.
Politiker har många verktyg att påverka maten som äts och säljs i offentlig verksamhet. Det viktigaste verktyget är kraven som ställs på kvalitet och andra mervärden i offentlig upphandling. Maten måste vara god och nyttig. Kommuner, regioner och landsting måste lyckas med det både i egen verksamhet och i kravställandet för upphandling. Mat är en upplevelse, mat ska bidra till välbefinnandet och det handlar inte bara om nutrition och nytta utan också glädje, efterrätter behövs och visst kan äldreboenden servera vin.
Det offentliga Sverige handlar för ungefär 500 miljarder kronor varje år. När vi använder den köpkraften påver kas efterfrågan på olika typer av mat. Politiker och tjänstemän kan bli bättre på att ställa de krav man faktiskt får ställa enligt lagen om offentlig upphandling. Tyvärr vågar inte alla göra det. Därför är mer information och kunskap om lagen viktigt för att politiker ska kunna tillfredsställa medborgarnas önskemål om närproducerad och ekologisk mat, eller mat producerad efter svenska regler eller motsvarande. Krav på exempelvis ekologiskt producerad mat är inte ett handelshinder.
7. Hur tänker ni för övrigt när det gäller matfrågorna? Vad är viktigast?
Fem stora strategiska frågor är viktigast just nu: matföretagande, djurskydd, offentlig mat, hälsa och matsäkerhet. Därför har jag tagit fram den här matrapporten, som jag är rätt stolt över faktiskt. Den är helt nyfärsk. Och den uppmärksamma läsaren ser att svaren på frågorna till stor del är hämtade därifrån.
Länk till rapporten: http://www.moderat.se/web/Sofia_Arkelsten_lanserar_nyfarsk_matrapport.aspx
--
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar