onsdag 17 april 2013

När skräpet suger. Test av nytt dammsugarmunstycke och sagan om slamsugaren Max.

Det är något mystisk med moderna dammsugare! På något sätt har de blivit kräsna och väljer att gå sönder på ställen som borde hålla mil efter mil och år efter år. Våran dammsugare är inte så där lastgammal ännu men ändå svalde (ja, faktiskt!) den sina egna småhjul som sitter under dammsugarmunstycket rätt tidigt i sitt liv. Nåja, fula golv går att suga utan dessa hjul som ändå bara verkade vara i vägen.
Sen gick det något litet år igen och det teleskopiska röret fastnade i det korta läget, typiskt eller hur? Inte ens med brutalt våld, verktyg och musklerna av en redig karl dög till att få ut eländet. Likt Quasimodo dammsögs det ett tag tills barnen fick ta över jobbet, röret var ändå kort och på rätt höjd över havet så att säga. Sen kom det en vacker dag i en ännu mycket mer vacker butik ett alldeles glänsande nytt rör av teleskopmodell. Fine, eller nja, det gick lös på flera hundralappar. Tiden för barnarbete var äntligen över! Vad tror ni händer sen? Jo, fanskapet bryter nacken i multilänken mellan röret och dammsugarmunstycket en natt helt utan förvarning! Nu fick vi städa i skarp obruten vänstersväng utan de berömda småhjulen som som han tidigare käkat upp. Ja, han är det, vi kallar vår dammsugare för slamsugaren Max. Likt en hund ligger han oftast på hallgolvet i beredskapsläge med ett öga mot entrédörren och det andra mot köket.
Stackarn, nu med transplanterad hals (röret), stelopererad svängmoj och inga hjul.. Men magen är det inget fel på, tvärt om! En ny dammsugarpåse då och då och ett nytt hepafilter once in a while och han är som ny igen.Twinner dammsugarmunstycke över

Ett nytt munstycke i original kostar mer än vad Max förmodligen är värd så det fick bli ett billigaste tänkbara från ÖoB. 129 spänn. Det doftar TV-shop på långa vägar men man ska ju inte ropa hej då innan man testat iallafall.

Twinner dammsugarmunstycke under

Så nu ligger Max där på hallgolvet i sin nya skrud och är redo att möta vårens grushögar som så snällt vandrar in obemärkt med skor, cyklar och barnvagnar. Det är inte för inte jag funderar på vad som pajar här näst, kanske sladdvindan eller rent av.. Nä, nu får det vara nog. Nästa gång blir det veterinären med enkel biljett, för visst är det lika bra att ta ut eländet i förskott så slipper man blir besviken igen?

Inga kommentarer: